Skattemässiga justeringar (INK2S) - Inkomstdeklaration 2

INK2S är den sista bilagan i blanketten Inkomstdeklaration 2.

Skattemässiga justeringar är viktiga för att skatteberäkningen baseras på företagets skattemässiga överskott eller underskott.

Av resultaträkningen framgår företagets redovisade vinst (p. 3.26) eller förlust (p. 3.27).

4.1 Årets resultat, vinst

Redovisad vinst under året (p. 3.26 i INK2R, räkenskapsschema).

4.2 Årets resultat, förlust

Redovisad förlust under året (vid p. 3.27 i INK2R, räkenskapsschema).

4.3 Bokförda kostnader som inte ska dras av

Har företaget bokförda kostnader som inte får dras av skattemässigt, ska dessa läggas till som en pluspost under skattemässiga justeringar. Detta innebär att man får avdrag för kostnaden i bokföringen, dock inte skattemässigt avdrag.

4.3 a Skatt på årets resultat

Skatten på årets resultat från resultaträkningen (p. 3.25 i INK2R, räkenskapsschema). Den vanligaste kostnaden som inte påverkar det skattemässiga resultatet.

4.3 b Nedskrivning av finansiella tillgångar

Nedskrivningar av finansiella tillgångar (p. 3.17 i INK2R, räkenskapsschema), exempelvis om företagets värdepappersportfölj sjunkit i värde och man skrivit ner värdet i bokföringen. Det är alltså inte en skattemässigt avdragsgill kostnad och ska därför justeras här.

4.3 c Andra bokförda kostnader

De vanligaste kostnadsförda posterna som inte är skattemässigt avdragsgilla brukar vara böter, skattetillägg, förseningsavgifter och gåvor.

4.4 Kostnader som ska dras av men som inte ingår i det redovisade resultatet

Avdragsgilla kostnader som inte tagits med i räkenskapsschemat, och således inte påverkat det bokförda resultatet, tas upp i denna punkt.

4.4 a Lämnade koncernbidrag

Mindre aktiebolag som tillämpar K2 regelverket och som lämnat koncernbidrag, bör redovisa det som kostnad under p. 3.19 i INK2R, räkenskapsschemat. Följaktligen ska denna post lämnas tom. Har man inte tagit upp lämnade koncernbidrag under p. 3.19 i INK2R, räkenskapsschemat, ska det dras av här. Alltså om lämnade koncernbidrag redovisats mot eget kapital och inte påverkat resultatet.

4.4 b Andra ej bokförda kostnader

Andra kostnader som inte tagits upp i resultaträkningen men som är skattemässigt avdragsgilla, exempelvis utgifter i samband med en emission vilka redovisas mot eget kapital, ska tas upp här. Om Skatteverket fattat ett omprövningsbeslut gällande en övervärderad skuldpost från tidigare år och man inte ändrat i bokföringen, ska ett belopp motsvarande tidigare års ökning dras av.

4.5 Bokförda intäkter som inte ska tas upp

Intäkter som tagits upp i redovisningen men som inte beskattas, alltså skattefria intäkter, ska justeras bort för att få ett rättvisande skattemässigt resultat.

4.5 a Ackordsvinster

Skattefri ackordvinst dras bort från det redovisade resultatet här. Har företaget ett underskott från tidigare år, vid p. 4.14, ska underskottet minska med motsvarande belopp i punkt 4.14 b.

4.5 b Utdelning

Skattefri utdelning (gäller endast näringsbetingade andelar, med undantag för investmentföretag) dras av här för att undvika beskattning.

4.5 c Andra bokförda intäkter

Skattefria intäkter som intäktsränta på skattekonto, vinst från lotterier och premieobligationer.

4.6 Intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet

Icke redovisad skattepliktig intäktspost i INK2R, räkenskapsschemat, tas upp här.

4.6 a Beräknad schablonintäkt på kvarvarande periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång

Har man periodiseringsfond vid beskattningsårets ingång ska en schablonintäkt tas upp till beskattning. Schablonintäkten inkluderas inte i bokföringen då det inte är en affärshändelse. Den baseras på statslåneräntan som alltid ska vara lägst 0,5 %.

4.6 b Beräknad schablonintäkt på fondandelar ägda vid ingången av kalenderåret

Schablonintäkt motsvarande 0,4 % av fondandelarnas ingående värde vid kalenderåret. Gäller inte för om andelarna utgör finansiella instrument och tas upp till beskattning till det verkliga värdet.

4.6 c Mottagna koncernbidrag

Mindre aktiebolag som utgår från K2-regelverket ska ta upp koncernbidraget vid p. 3.20 i INK2R, räkenskapsschemat, och alltså inte fylla i denna post. I andra fall då koncernbidraget redovisats mot eget kapital och inte påverkat resultatet (inte tagits upp under p. 3.20, INK2R), ska tas upp här.

4.6 d Uppräknat belopp vid återföring av periodiseringsfond

Vid minskad bolagsskatt jämfört med tidigare år uppräknas återfört belopp av en periodiseringsfond.

Exempel: en återföring av tidigare avsättningar som gjorts under räkenskapsåret 2018, ska räknas upp till 106% av den faktiska avsättningen. Alltså tas 6% upp av återföringen i denna post.

Olika procentsatser gäller för olika år:

4.6 e Andra ej bokförda intäkter

Har företaget exempelvis bytt redovisningsprinciper vilket resulterat i en korrigeringspost i ingående eget kapital, alltså en skattepliktig intäktspost som inte bokförts i INK2R, tas den upp här. Andra fall kan vara eventuell återföring av negativ justerad anskaffningsutgift samt om Skatteverket beslutat om ändring av tidigare års beskattning, där någon korrigering av bokslutet inte tagit plats.

4.7 Avyttring av delägarrätter

Justering av det bokförda resultatet vid försäljning av aktier och andra delägarrätter för att få en rättvisande bild av det skattemässiga resultatet från försäljningen. Även uppskov med vinst och återfört uppskov av vinst på handelsbolagsandelar tas upp, dock vid p. 4.7 c och d.

4.7 a Bokförd vinst

Justera för den bokförda vinsten vid försäljning och dra bort den här.

4.7 b Bokförd förlust

Vid förlust läggs den till här.

4.7 c Uppskov med kapitalvinst enligt blankett N4

Enligt reglerna om andelsbyte, kan uppskov med vinst vid avyttring av aktier och andelar dras av här, redovisas på blankett N4.

4.7 d Återfört uppskov av kapitalvinst enligt blankett N4

Återförda uppskovsbeloppet tas upp här.

4.7 e Kapitalvinst för beskattningsåret

Den skattepliktiga vinsten tas upp här, medan den bokförda vinsten som återförts hamnar under p. 4.7 a.

4.7 f Kapitalförlust som ska dras av

Skattemässigt avdragsgill förlust tas upp här. Förlusten rullar vidare till nästa år och kan dras av mot framtida vinster vid försäljning av aktier och andra delägarrätter. Detta kallas att de hamnar i aktiefållan.

4.8 Andel i handelsbolag (inkl. avyttring)

Är företaget delägare i ett handelsbolag behöver en eller flera rutor fyllas nedan.

4.8 a Bokförd intäkt/vinst

Vid upptagande av intäkt eller vinst från handelsbolagsandel eller avyttring av sådan, tas vinsten upp här.

4.8 b Skattemässigt överskott enligt N3B

Skattemässigt överskott från blankett N3B, avseende handelsbolagsandel tas upp här. Avyttring av andel som resulterat i vinst är skattefri.

4.8 c Bokförd kostnad/förlust

Kostnad eller förlust vid försäljning av handelsbolagsandel tas upp här om motsvarande tagits upp i bokföringen.

4.8 d Skattemässigt underskott enligt N3B

Vid skattemässigt underskott/förlust avseende handelsbolagsandel, som inte är avdragsgill, tas den upp här.

4.9 Skattemässig justering av bokfört resultat för avskrivning på byggnader och annan fast egendom samt vid restvärdesavskrivning på maskiner och inventarier

Anskaffningsutgifterna relaterade till en byggnad dras av genom en viss procentsats varje år som utgår från byggnadens ekonomiska livslängd (se Skatteverkets allmänna råd SKV A 2005:5 och Skatteverkets meddelande SKV M 2005:5).

Det finns inget krav på överensstämmelse mellan avskrivningar i bokföringen och skattemässiga värdeminskningsavdrag för byggnader och markanläggningar.

För inventarier där värdeminskningsavdrag görs, enligt restvärdemetoden finns det inget krav på överensstämmelse mellan avskrivningen i bokföringen och värdeminskningsavdrag i deklarationen.

Vid skillnad mellan bokförd avskrivning och värdeminskningsavdrag ska resultatet justeras i denna punkt.

Avskrivningar tas upp som en pluspost i bokföringen och värdeminskningsavdrag som minuspost.

4.10 Skattemässig korrigering av bokfört resultat vid avyttring av näringsfastighet och näringsbostadsrätt

Uppstår det en skillnad mellan bokförda och skattemässiga resultatet vid försäljning av näringsfastighet eller näringsbostadsrätt ska den tas upp här.

4.11 Skogs-/substansminskningsavdrag (specificeras på blankett N8)

Vid begäran om skogs- eller substansminskningsavdrag, som specificeras på blankett N8, ska det tas upp under denna punkt.

4.12 Återföringar vid avyttring av fastighet, t.ex. värdeminskningsavdrag, skogsavdrag och substansminskningsavdrag (skogs- och substansminskningsavdrag redovisas även på N8)

Efter försäljning av näringsfastighet ska som intäkt tas upp medgivna avdrag för värdehöjande reparationer, värdeminskning av byggnad, markanläggning, skogsavdrag och substansminskningsavdrag.

4.13 Andra skattemässiga justeringar av resultatet

Har man andra poster som man anser inte passar in i tidigare punkter (4.3-4.12), för att uppnå ett skattemässigt rättvisande resultat kan justeringen göras under denna punkt.

4.14 Underskott

Avdrag för tidigare års underskott.

4.14 a Outnyttjat underskott från föregående år

Här fyller man i tidigare års underskott, även underskott som inte dragits av pga tillfälliga spärrar, exempelvis koncernbidrags- och fusionsspärren.

Har man glömt att ta upp det outnyttjade underskottet från tidigare år, måste en omprövning begäras för varje berörande år.

Kan underskottet inte utnyttjas i sin helhet efter en prövning, fyller man i nästkommande punkter.

4.14 b Reduktion av outnyttjat underskott med hänsyn till beloppsspärr, ackord eller konkurs

Outnyttjat underskott kan på grund av exempelvis ägarförändringar falla bort pga beloppsspärren, som också kan träda in vid kvalificerad fusion och fission. Justering för begränsningarna från beloppsspärren görs under denna punkt. Underskottet kan även reduceras pga ackord eller konkurs, vilket även beaktas under denna punkt.

4.14 c Reduktion p.g.a. koncernbidragssärren/Reduktion av outnyttjat underskott med hänsyn till koncernbidragsspärr, fusionsspärr m.m. (beloppet ska också tas upp vid p. 1.2. på sid. 1)

Den del av underskottet som rullats in och som inte kan utnyttjas i år pga koncernbidragsspärren ska tas upp i denna punkt. Vidare ska beloppet dessutom tas upp vid p. 1.2 (underskott) på första sidan av Inkomstdeklaration 2. Viktigt att förtydliga sammanslås både det tidigare nämnda beloppet samt underskottet i företaget under samma punkt (1.2) i Inkomstdeklaration 2. För att enklare avgränsa dem båda kan man fylla i underskottet från koncernbidragsspärren i p. 4.22. Även andra tillfälliga spärrar enligt bestämmelserna om verksamhetsavyttring, om partiella fissioner samt om kvalificerade fusioner och fissioner, kan behövas justeras för i denna punkt på samma vis som tidigare nämnt.

4.15 Överskott (flyttas till p. 1.1 på sid. 1) och 4.16 Underskott (flyttas till p. 1.2 på sid. 1)

När alla skattemässiga justeringar summerats ihop, hamnar skattemässigt överskott på p. 1.1 och underskott på 1.2, på huvudblanketten (första sidan) i Inkomstdeklaration 2. Underskottet från 4.14 c ska även inkluderas i 4.16.

Övriga uppgifter

4.17 Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag som finns vid beskattningsårets utgång avseende byggnader

Om företaget har byggnader kan man göra värdeminskningsavdrag på dessa enligt fastställda procentsatser beroende på byggnadstyp. När byggnaden säljs ska företaget ta upp avdragen till beskattning. Vid punkt 4.17 fyller du i företagets sammanlagda värdeminskningsavdrag som skett fram till beskattningsårets utgång och som ska återföras när byggnaden säljs.

4.18 Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag som finns vid beskattningsårets utgång avseende markanläggningar

Vid försäljning av markanläggning tar företaget upp avdragen till beskattning. Värdeminskningsavdragen som sker fram till beskattningsårets utgång, kan vara mellan 5 eller 10 % och fylls i under denna punkt.

4.19 Vid restvärdesavskrivning: återförda belopp för av- och nedskrivning, försäljning, utrangering

Vid restvärdesavskrivning på inventarier ska företaget endast ha skattemässigt avdrag för 25 %. Vid annat avdrag måste skattemässig justering ske, exempelvis om företaget gjort avdrag för av- och nedskrivning av inventarier, förlust vid försäljning eller kostandsfört en utrangering. I tidigare nämnda fall ska hela kostnaden återföras under p. 4.9.

4.20 Lån från aktieägare (fysisk person) vid beskattningsårets utgång

Här anges beloppen från kontona 2393 ”Lån från närstående personer, långfristig del” och 2893 ”Skulder till närstående personer, kortfristig del” från BAS-kontoplanen.

4.21 Pensionskostnader (som ingår i p. 3.8)

Har man tagit upp personalkostnader i p. 3.8 i INK2R (räkenskapsschema) där pensionskostnader ingår, ska samtliga pensionskostnader tas upp i denna punkt. Den särskilda löneskatten ska dock inte inkluderas.

4.22 Koncernbidrags-, fusionsspärrat underskott m.m. (frivillig uppgift)

Som tidigare nämnt kan man frivilligt avgränsa den del av underskottet som är spärrat av koncernbidragsspärren, fusionsspärren eller liknande spärr.

Upplysning om årsredovisning

Uppdragstagare (t.ex. redovisningskonsult) har biträtt vid upprättandet av årsredovisningen

Har årsredovisningen upprättats med biträde av en uppdragstagare som är sakkunnig inom redovisningsområdet ska uppgifter om detta lämnas i deklarationen. En uppdragstagare kan exempelvis vara en redovisningskonsult eller revisor, som inte är anställd i bolaget och utfört tjänsten mot ersättning.

Har man fått hjälp med några få frågor anses uppdragstagaren inte biträtt företaget med årsredovisningen. Detta gäller alltså endast årsredovisningen och inte deklarationen.

Om årsredovisningen varit föremål för en revision, granskning av en auktoriserad revisor som utförts i enlighet med lag, ska detta anges i deklarationen.

Källor

• Skatteregler för aktie- och handelsbolag – med deklarationsanvisningar (SKV 294)